Snacka om att det är tufft att vara förälder. Att prata med sina barn är som att stå och prata med sig själv, bara jag som hör vad jag säger, ingen annan gör det. Hela dagen idag har jag försökt få mina barn att plocka upp alla leksaker som dom har strött omkring sig över hela lägenheten. "Ja vi ska" är svaret jag får. Om någonting händer? Nej nej, inte då. Man tappar lusten lite grann att städa och dona när det efter en kvart ser precis likadant ut som det gjorde innan. Det känns som att det likabra kan vara en svinstia här hemma för ungarn averkar ju trivas som fisken i vattnet bland sin röra. Eller kanske inte. Dom släpar ju ut alla leksaker ut iu vardagsrummet istället för att dom inte får plats att leka i sitt rum.

NY REGEL: INGA leksaker what so ever i vardagsrummet!!! Någonsin!

Är så less på att JAG inte kommer fram och måste städa efter dom för att JAG vill ha lite rent och städat. *morr*