Det är trist att vakna upp ensam i sängen. Sträckte ut min hand efter J i morse, men han var inte där. Kom sen på att han ska jobba idag, precis som igår. En helg. Igår kom han hit vid halv sju, jobbat hela dagen. Idag jobbar han inte så länge, kommer hit sen. Men ändå. Alltid mysigt att vakna upp med honom på mornarna.

Jag har under vårt förhållande tyckt att det har vart skönt att vi bott på två olika håll. Vara lite själv ibland och så. Men nu tycker jag inte det längre. Jag vill att han ska bo med mig. Men så länge man inte har jobb så funkar det ju inte. Sjukt drygt.
Hela systemet är sjuk. För säg och jag och J INTE skulle vara tillsammans utan att jag skulle vara inneboende hos honom. Då skulle jag ha rätt till ekonomisk stöd. Helt sjukt.

Jag börjar fundera på när jag ska bli bättre. Är fortfarande snuvig, ont i huvudet, öm i halsen och matt i kroppen. Sitter i valet och kvalet om jag ska åka till jobbet imorgon eller inte. Vill gärna inte jobba när jag mår pyton, men å andra sidan så vill jag inte vara hemma heller. Börjar bli uttråkad. Har tittat på film, har läst böcker, har setat mina x antal timmar framför datorn. Vad mer göra?

Tittade på Män som hatar Kvinnor igår. Var väldigt bra. Men som vanligt när man har läst boken som filmen baserar på så blir man lite smått besviken. Var mycket som inte var med i filmen som jag kan tycka har lite betydelse för att man ska förstå lite bättre vad den handlar om. Men på det stora hela så var den jätte bra! Ser fram emot Flickan som lekte med Elden.

Vad göra idag? Hmmm, stanna hemma kanske? Igen? Hua.... Måste förbi mamma en sväng bara, hon är med lite sjuk så det gör inget...*S* Försöka orka dammsuga huset. Börjar bli lite grusigt. Plocka lite....

Nej, nu är det frukost och sen soffan med täcket...

Pözz