Vecka 28

Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig. Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket. Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård. Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder, för att den ska släppa behöver du stanna upp. Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig. Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.
Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.

Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma. Vad tror du att ditt barn drömmer om?

Orkade inte anstränga mig för att få en bättre bild..=) Jag ska nog vara tacksam över att jag tagit en bild alls, är helt kass på det under den här graviditeten! Går iaf in i vecka 28 idag. Fialottan har haft en lugn vecka den här veckan. Inte alls lika livlig som vanligt, eller jo, men inte lika intensiva sparkar. Känner dock hur hon slingrar sig som en orm därinne...=) Mitt hjärta vad jag längtar efter dig! 

Var till Bm i tisdags, mätte magen för första ggn. Sf hamnade på 28, mitt på övre kurvan. Vet ju redan sen UL att hon kommer att bli en stor bebis, men kan inte låta bli att bli lite skrämd. Hur ska detta gå?? Järnvärdet verkade bra iaf, låg på 116 mot 118 förra ggn, så det har ju droppat lite. Men jag litar inte riktigt på det där sticket i fingret. Inte när det låg på 108 efter blodprovet. Så jag vet inte rikigt vad värdet ligger på. Känner mig piggare så stigit har det alla ggr.

På måndag är det besök hos auroran igen. Är lite nervös. Jag har släppt tanken på kejsarsnitt totalt nu, känner mig nästan mer rädd för att få uppleva det igen. Fick hem ett brev igår, ska träffa en narkosläkare den 9 nov inför min förlossning! På brevet som jag fick så låter det nästan som om det är ett snitt bestämt. Men det är det ju inte. När jag snittades så var dom tvunga att söva mig iom att dom inte fick in nålen mellan kotorna på mig, kunde inte vara vaken under tiden. Narkosläkaren ska kolla varför det inte gick.

Nej, lite kaffe, pussar från Agnes och tv innan hämtning av Flisan...=)