Idag (38+4) föddes Agnes med planerat snitt. Idag är jag nere på ensiffrigt, "bara" nio dagar kvar till BF. Känn sdock som hundra år. Men jag känner mig iaf inte lika stressad som förra veckan. Då vill jag att hon skulle komma NU NU NU! Jag vill forfarande att hon ska komma nu, men kanske inte med dom stora bokstäverna..=) Allt är ju färdigt här hemma nu. Allt är redo.

Jag har ju längtat efter det här, få gå hemma och vänta. Har ju aldrig gjort det förr då flisan kom med igångsättning och agnes med snitt. Men jag vete fan om jag tycker de är så jäkla kul, jag tycker ju om att ha liiite planerat iaf. Sen går man ju och känner efter heeeeela tiden..=) Hmm, gjorde inte den där värken liiite ondare än den förra? Nehe...

Hon kommer när hon kommer, dock förr än senare hoppas jag...