......
ajaj
Fick en förvärk from hell idag! Babe fick trots sin feber massera mig i svanken medans jag gungade lite. Höll i sig i nästan två min innan den släppte. Fy satan! Ska jag verkligen göra det här IGEN?
utbrytarprinsessan!
Jag tror att sessan försöker trycka sig ut ur magen! Hon trycker och pressar sina knän och fötter på min högersida, precis under revbenen. Kan känna små knölar som drar fram och tillbaka..=) Är förbannat obehagligt!
Babe min ligger i sängen, han har legat där sedan åtta i går kväll. Feber, ont i huvudet och helt väck! Stackars... Och som om det inte vore nog så har slemmisen börjat släppa!! Har lite förvärkar, men inte värre än vanligt. Bara nervös att det ska sätta igång nu när babe är sjuk. Skulle ju vara toppen att han missade allt pga det. Men jag tror att det dröjer minst en vecka till innan Olivia får se dagens ljus.
funderingar på natten
Jag längtar efter min tredje prinsessa, längtar efter att få träffa henne, se hur hon ser ut, vad hon kommer att få för personlighet? Vem hon kommer att vara lika, till sätt och utseende? Kommer hon att påminna om Agnes? Lika envis och energisk? Eller vara lugn som Flisan, men med ett hetsigt temprament? Jag längtar tills hon blir något år så man verkligen kan se vem HON är! Kommer hon att vara lika hemlighetsfull som hon är nu, när hon ligger i min mage?
Jag längtar så mycket, men samtidigt så vill jag dra ut på det. Det skrämmer mig lite att bli trebarns morsa. Vissa dagar så kan jag knappt hantera dom två busungar jag redan har. Kommer jag att räcka till? Kommer jag att duga? Kommer mina barn tycka att jag vart en bra mamma när dom vuxit upp?
Jag tror det är dom här tankarna som ligger bakom min ångest jag haft dom senaste dagarna. Ett lätt ångest som gör att jag får svårt att sova....
Varje förvärk jag får skrämmer skiten ur mig, samtidigt som den fascinerar mig. Är det dags? Är det NU hon ska komma? Nej, jag vill inte. Inte ännu. Känner mig inte redo... Äntligen!! Även om jag intalar mig själv varje dag att allt kommer gå skitbra och att jag kommer att klara det med bravur så får jag mina svackor. Speciellt när mörkret och tystnaden har lagt sig och det bara är jag som är vaken...
Älskade unge! Mamma längtar...
2011
Trodde vid sex i morse att det var dags! Hade värkar till förbannelse i nästan en timme innan dom gav sig. Bara min livmoder som skulle luras och retas lite...=)
Halv fyra i morse stapplade vi i säng efter en tre timmar lång monopol omgång, som JAG vann med utklassning!! HA!! Jag som är kass på spel annars, men någongång ska det ju vara min tur..=)
Joel slocknade på soffan vid halv tio. Agnes la sig strax innan tolv, samma med Flisan men hon slocknade inte förrän klockan var HALV TVÅ!! Hon är så sur och grinig idag, snäser och gormar och tjurar. Vägrar erkänna att hon är ubertrött. Somnar man halv två och går upp halv nio så får man vara trött.
Babe är iväg och hämtar pizza till oss nu. På nyårsdagen tycker jag att man har full tillåtelse att vara lat och beställa hem maten...=) Sen att kocken i huset (moi) inte har sovit på snart två nätter och säkert skulle elda ner huset om hon ställde sig vid spisen.
Nej, pizza och sen film mys i soffan med popcorn, chips och läsk...=)
GOTT NYTT 2011!!!
zombistil
Natten har vart dryg... Har inte sovit en blund på hela natten. Det som är så skumt är att jag inte legat och stressat upp mig själv för att jag inte somnat. Mer ryckt på axlarna, jaha... Somnar väl snart då... Men icke. Vid sex i morse så låg jag och funderade på om jag skulle gå upp eller om jag skulel ligga kvar. Låg kvar. Och fick sova i 1½ timme!! Wow! sen vaknade Agnes.
Jag har lite svårt att acceptera att jag haft svårt att sova. För jag har inte vart stressad, jag har inte haft förverkar, haft sammandragningar eller vart kissnödig. Jag har inte haft några katter eller ungar i sängen. Babe har legat blixstilla hela natten utan så mycket som en snarkning. Jag har haft dom perfekta förutsättningarna för att få en god natts sömn, men inte då. Kanske DÄRFÖR som jag inte fått sova?
Så sista dagen på året kommer jag att spendera trött. I zombiestil. Kaffe kommer att intas.
Nu frukost med hela min familj (agnes hemma igen). Sen förberedelser för kvällen...
GOD NYTT ÅR!!!
att gnälla....
Det är 23 dagar kvar tills prinsessan har "bäst före datum" och jag räknar ner varenda en... Förhoppningsvis så tittar hon ut några dagar innan.
Nej fy, allmänt less idag. Mina förvärkar har hållit i sig hela dagen (annars så håller dom sig till kvällen), min livmoder värker konstant med ett antal toppar. Den senaste vek mig dubbelt. Men... det är en halvtimme sedan så inget på G här inte...
Gravida magen i vecka 37
liten jul
Nu på morgonen så har vi haft en liten julafton..=) Tjejerna åker till sina pappor idag så vi öppnade julklapparna idag istället. Både Agnes och Flisan blev helt överlyckliga när dom öppnade alla paketen..=)
??
Samson
Agnes och Samson verkar ha funnit varandra. Ingen kan nog vara lyckligare än Agnes. Hon och Frankie kommer tyvärr inte så bra överens. Men Samson däremot, han kommer gärna och lägger sig hos henne. Buffar henne i ansiktet och visar att han tycker om henne. Kan Agnes vara lyckligare än nu??
Samson och Frankie har ännu inte funnit varandra. Frankie är så nyfiken på bebis. Han ålar, kryper, visar sig totalt undergiven. Sitter och kikar på Samson länge länge. Men det enda Samson gör är att fräsa åt Frankie. Han är så rädd stackaren. Det är nästan som att Frankie försöker psyka ut Samson..=) Han bara tittar, tittar och tittar. Igår så tittade Frankie så intensivt på Samson att han bajsade på sig, stackarn.
Däremot så kommer Samson riktigt bra överens med resten av oss. Han är så ovan att bli kelad med så han ligger och vrider på sig, snurrar runt och vet inte vart han ska ta vägen när man kliar honom. Tre gånger har han ramlat ner från sängen/soffan i sin iver att få bli kliad precis överallt!! Och han buffar oss i ansiktet så snart han kommer åt...=) Lillskiten..=)
Idag är det 29 dagar kvar till BF
Igår så hade jag förvärkar och sammandragningar utan dess like, i tre - fyra timmar så höll dom i sig, oregelbundna med 10 till 3 minuter mellan. Jag vet att är man omföderska så behöver inte värkarna vara regelbundna förrän på slutet. Så både jag och babe blev lite nervösa. Men liggläge i soffan med vetekudden och ett bad gjorde sitt, utplånade värkarna totalt, så under natten har jag inte haft en enda. Inte ännu heller. Vågade inte ta någon värktablett för svanskotan if det skulle ta udden av värkarna, ville hålla lite koll på dem. Men idag har jag äntligen fått tagit mitt piller..=)
Mmmm, har ju slagit i min svanskota ganska så rejält. Dum som man är så åker man rutchkana med Agnes i busborgen. När kidzen åker så ser det ju ut att inte gå så jädrans fort, och småguppen var väl ingen fara? Men va fan... Väger man över 90 kg så går det JÄTTEfort och guppen blir JÄTTEstora!! guppen blir så enorma så man flyger och landar med en brak på botten av rutchkanan (jahapp, kommer första fv idag då) och svanskotan få ta emot alla 90 kg. Slutar med ett besök på förlossningen (babe så orolig att jag gjort illa Olivia) och en bunt med lite starkare smärtstillande tabletter. Och nu, dag fyra efter min "olycka" så har jag fortfarande djävulskt ont mellan skinkorna, kan inte sitta normalt, kan inte ligga normalt och kan inte gå normalt...*S* Är huvudet dumt så får kroppen lida heter det väl?? =)
Annars så var besöket på busborgen hur lyckat som helst..=) Första gången som vi var dit. Ungarna hade superkul och vi träffade Mickan och Andreas där, över ett halvår sedan sist jag träffade dom (miss U). Hela lördagen spenderades i V-ås. Köpte julgran och julpynt, slängde allt gammalt skit förra året och uppdaterade nu med nya ljus och diverse. Min och babes första julgran, vi har vart utan dom andra året. Tjejerna och vi hjälptes åt att klä den på söndagen. (tanken var ju att den skulle kläs i lördags, men det blev ju förlossningen istället).
Mina sessor på busborgen..=)
Da gran...=)
34 dagar till bf
Det jag istället är mest rädd för nu är smärtan. För det kommer göra ont, så inåt helvete. Går inte att göra något åt... Det bästa jag kan göra är att slappna av och hantera den på bästa sätt. Det kommer gå finfint, det VET jag. Jag VET att den inte på något sätt kommer bli lik flisans förlossning, för det tillåter jag inte.
det kommer att gå bra....
Lussefirande
Syns det att Agnes var trött?? =)
Sen igår så var det dags för lussefirande på Flisans skola. Inomhus... Skönt. Man märke åldersskillnaden ganska så mycket på dagis och förskola. På Agnes dagis så hörde man knappt ungarna när dom sjöng. På flisans förskola så tävlade ungarna om vem som sjöng högst och finast...=)
gääääääsp
Är lite trött på att vara trött...=) Har massor jag vill göra, men jag orkar fan inte. Packa BBväskan (nej inte orkat ännu, men nu MÅSTE jag), tvätta, diska, umgås med kidzen... Det är tur ändå att jag har mina tjejer, dom förstår varför jag är så trött. Har lovat att baka pepparkakor med dom, hur sjutton jag nu ska orka det?? Men det ska jag göra. Babe får stå och hålla upp mig..=P.
I helgen ska vi tull busborgen i västerås. Aldrig vart där. Vi vill hitta på något med kidzen innan liten kommer och den här helgen är sista chansen. Sen kommer julen och Agnes åker bort i 1½ vecka. Sen kan ju bebis komma när som helst. Busborgen blir bra, då kan jag sitta still så får Jonas jaga om det behövs..=)
piggelin
fem veckor kvar... jag tror mindre...
Vecka 35
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Det känns att det börjar närma sig, molvärken kommer oftare och gör liiite ondare för varje gång. Fortfarande bara några ggr per dag men för varje dag så kommer det en extra. Kroppen börjar göra sig redo. Det gör konstant ont mellan benen pga tryck och slag med små små nävar. Det är trångt i magen nu, varje liten rörelse hon gör känner jag. Magen leker hela havet stormar och far från ena sidan till andra. Iom att det närmar sig så börjar tankarna ta över mer och mer på förlossningen. Det är ju helt naturligt. Men det här är min tredje förlossning... Och jag känner mig som en förstföderska. Är nojjig, rädd och orolig i hela kroppen.
På ett sätt så är jag rädd och nervös för jag vet vad som väntar. Och på ett annat är jag mindre nervös för jag vet på ett ungefär vad jag har att förvänta mig. Även om den ena förlossningen ej är den andra lik.
Med mitt andra barn så gjorde jag kejsarsnitt pga kolossal förlossningsrädsla. Men nu så här i efterhand så tycker jag att snittet var värre än att föda vaginalt. Jag blev sövd och fick vakna utan mitt barn på uppvaket tillsammans med andra nyopererade. Första gången jag fick se Agnes var på en digitalkamera. Första gången jag fick träffa henne var två timmar senare. Det tog mig två veckor, om inte mer, att känna kärlek till henne. Det vill jag inte uppleva igen...
Så nu ska jag föda vaginalt igen. Men hjälp av en aurora, avslappningsskivor, böcker och massor av ventilationsprat så har jag släppt den största rädslan. Men nu... när förlossningen närmar sig med stormsteg, så vill jag ta till flykten igen. Men det är inte samma sorts rädsla som förut, den är inte lika tung. Nu vet jag vad jag är rädd för. Att tappa kontrollen och få panik är den största rädslan. Att jag ska tappa bort mig själv och inte kunna slappna av.
Känner mig lite smålöljig när jag försöker förklara för Jonas vad jag känner och inte veta om han förstår, känner mig ännu mer löjlig när jag ligger med min mp3 och lyssnar på avslappningsskivor. Men jag tror att det med hjälp av positivt tänkande kan hjälpa.....
varmt o vått
Jag vet inte vad det är men jag har fått världens nojja på att duscha! Jag skulle kunna bo i duschen, den är så skön och behaglig, varmt och mysig. Kan stå i timmar där inne. Gärna flera ggr om dagen. Min hy skulle verkligen inte tycka om det så jag undviker att iaf duscha mer är två ggr om dagen. Lyckades få med min karl in i duschen igår kväll, ibland är det bara mysigt att få sällskap. Han tyckte jag såg drogad ut..=) Det var jag nog åxå, så som jag fnittrade och flamsade...=) Dock så önskar jag att vårat badkar var större, har fått en förkärlek för att bada med. Men det är inte så jätteskönt när magen och tuttarna ligger ovanför ytan och blir kalla. Funderar på att åka till badhuset bara jag och bada lite bubbel....
tandläkarbesök idag...
I morgon så är det Bm som gäller igen. Ska bli spännande och se om magen har vuxit så mycket som jag tror att den har. Om den har det blir jag lite nervös. Hon har ju vuxit med raketfart lilla Olivia, är rädd nog att föda som det är!!
Kan iaf nöjt konstantera att jag inte gått upp ett kg på sex veckor..=) Jag har stannat på stadiga 10 kg+. Med bara 6 veckor kvar så hinner jag förhoppningsvis inte gå upp så mycket mer! Om inte kroppen börjar samla på sig en massa vätska vill säga. Har ju fått lite lite i fötterna och vristerna.
Nej nu är det soffan...
urk
snörvel
Olivia är lugn idag, hon snurrade runt lite i morse men sedan dess så är det stilla. Har upptäckt att hon är en riktig nattuggla! Varje kväll när jag går och lägger mig, då vaknar hon. Varje gång jag vaknar på natten så är hon vaken. Och på morgonen, hon har helt andra sömnrutiner än en annan... Har läst någonstans att rutinerna dom har fått i magen brukar dom ha när dom kommer ut. Jag hoppas verkligen att det inte stämmer...=) Annars så kan jag vinka sömnen bye bye.